Så svarade svägerskan när jag med skakande huvud smsade om att Laduree ska öppna i Stockholm. Vissa saker är heliga, vissa ställen ska bara finnas på sin originalplats. Laduree är Paris, Fortnum & Mason är London, Magnolia Bakery är sötsliskiga cupcakes i New York - det finns ingen plats för franchising av de här ställena någon annanstans. Det är en kultur som blir främmande i andra städer - och då spelar det ingen roll hur bra man försöker härma ursprungsidéen.
I Stockholm öppnar Laduree i ett litet hål i väggen i det som en gång i tiden var en Kashmir-butik, och jag förstår inte hur de ska hitta plats för någon tesalongsverksamhet däri - och det är ju halva grejen. Ska hålet i väggen annars bara sälja macaroner? Vad är det för poäng när nästan varje café har sin egen typ av macaron numera? Och vem ska baka Ladurees varianter? Det kan ju inte bli bra.
Jag kommer fälla några tårar varje gång jag går förbi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar