Franska torrisar

Så himla fint förresten att Madeleinekakorna är kategoriserade under "franska torrisar" i "Historiebok för kakälskare". Andra torrisar är maränger och Chokladjitterbuggar.

Kakornas historiebok

Nämen jag dör vad gulligt att du läser "Historiebok för kakälskare" säger han. Jag ler lite generat, men vad ska man annars läsa om man vill veta sanningen bakom till exempel Oscar II s tårta? Nu står det inget om tårtan däri, men däremot om Madeleine-kakans historia som härrörs tillbaka till 1700-talet. Då träffade nämligen den matglade polske exilkungen Stanislaw Lescynski på kakan på slottet Commercy i Frankrike. Året var 1755 och bondhustrun som hade bakat den hette just Madeleine. Och eftersom Stanislaws dotter Marie var gift med Ludvig XV dröjde det inte länge förrän franska hovet njöt av kakan på Versaille. Förmodligen är det alltså franska kungahuset och deras förmåga att sätta trender som vi kan tacka för Madeleinekakans existens. Merci - som vi säger på franska.

Kunglig tårta

En gammal vän var över på besök. En vän som det uppenbarligen har blivit väldigt svårt att kommunicera med. Allt var nämligen ett missförstånd, han hade ju bara kommit över för att fiska upp mig, men jag trodde att jag hade meddelat att jag absolut inte kunde lämna hemmet. Oh well, jag bjöd på alldeles för mycket vin och fick honom som är vegetarian att äta korv så det blev rätt bra i allafall. Vi skulle prata ifatt oss själva, men är det någon som lyckats med det någon gång? Hur talar man ifatt ett halvår av tystnad? På ett par timmar? Det säger sig självt att det är omöjligt, att man glömmer det viktigaste.
Men jag fick i allafall in ett samtal om tårtor. Om att det är allt jag kan tänka på just nu, och vad bakar man för tårta till ens dotters första födelsedag? Han hade inget svar på det, men lät förstå att i hans familj var det bara en tårta som gällde. En kunglig tårta. En Oscar II. Föräldrarna, som alltid gjorde den själva, tyckte visserligen att den var lite meckig att göra, men det fanns inget som slog den så det var värt allt besvär.
Tårtan sägs vara komponerad på Operakällaren, där den fortfarande finns på menyn. Jag önskar jag kunde säga att jag smakat den, men det har jag inte. Det hade ingen annan heller när jag bjöd på den när mamma fyllde år. Så jag vet inte om den smakade som den skulle (om nu någon kan bli sur för att man lägger till jordgubbar till ett recept), men god var den för den var nästan uppäten innan jag hann få fram kameran

Oscar II-tårta:
MANDELMARÄNGBOTTEN
5 äggvitor
150 gram mandel
3dl florsocker

Sätt ugnen på 125 grader. Rita upp 4 bottnar på bakplåtspapper och smöra ordentligt. Skålla och mal mandlarna och blanda med florsockret. Vispa maräng av äggvitorna och vänd sen ner mandelsockret. Fördela smeten på de uppritade bottnarna. Grädda i cirka 20 minuter.

VANILJSMÖRKRÄM

2 äggulor

1 ägg

50 gram majsstärkelse

128 gram socker

473 ml mjölk

1/2 vaniljstång

170 gram rumstempererat smör, uppskuren i bitar

Vispa ihop äggulor, ägg och majsstärkelsen.

Häll mjölken i en kastrull, Skrapa vaniljstången ren och lägg sedan i stången också. Tillsätt sockret och koka upp, men så snart mjölken kokar tar du av kastrullen från värmen.

Häll en tredjedel av mjölen i äggsmeten, vispa hela tiden. Häll sedan över äggsmeten i kastrullen med mjölken.

Sätt kastrullen på en varm platta och låt koka upp igen medan du vispar, Låt koka cirka två minuter eller tills krämen är lagom tjock.

Låt svalna i en bunke i en kort stund och ta bort vaniljstången.

Vispa ner smöret, lite i taget, tills allt smör är en del av smeten.

SÄTT IHOP TÅRTAN:
Genom att helt enkelt varva bottnar och vaniljkräm. Jag la även till ett lager av jordgubbar i mitten.

GARNERA
med mandelflagor och sockra med florsocker.